Det är inte gott för mannen att vara allena, tyckte gubben och förlovade sig på påskdan när han begravt gumman sin på långfredan. |
Det är inte borta för det, sa käringen, kasta mjöl under bordet. |
Det är ingen botten i prästasäcken, sa länsman till prästen. Det for en länsman genom den en gång och så gick det så, svarte prästen. |
Det är Gudi nog, sa pojken om risbastun. |
Det är detsamma hur det går, sa käringen, ramla ner från taket. |
Det är bara mitt klavér som blåser, sa tiggaren när han släppte sig. |
Det är bara kärlekssmällar, sa gumman, slog gubben i huvet med ugnsrakan. |
Det ända ryser i min kropp, sa flickan, stack istappen i barmen. |
Det var starkt, sa bonden, drack skedvatten. |
Det var oväntat för mig, sa bruden på bröllopet. |
Det var nära ögat, sa käringen, slog sig på stortån. |
Det var mums, sa fan, tuggade nubb. |
Det var jämt, sa bonden om örfilarna. |
Det var ett vackert tag, sa Tringen, bröt av skeden i grötfatet. |
Det var ett litet roligt kalas, sa gumman när hon begravt sin man. |